Daggpunkt och molnbas

Referens: “The relationship between relative humidity and the dewpoint temperature in moist air”. Mark G. Lawrence. Bulletin of the American Meteorological Society (BAMS) February 2005. DOI:10.1175/BAMS-86-2-225

Formel:

T luft-temperatur [°C]
R_h relativ luftfuktighet [%]
T_d daggpunkt [°C]
A=17.625
B=243.04
C=610.94
r=R_h∕100
T_d=B·{ln(r)+A·T∕(B+T)} ∕ {A-ln(r)−A·T∕(B+T)}

Skillnad mellan luft-temperatur och daggpunkt (T–T_d) som funktion av temperatur T och relativ luftfuktighet R_h

Rh \ T	-20°C	0°C	10°C	20°C	30°C	40°C
5%	30.1°C	35.3	38.0	40.9	43.8	46.8°C
10%	23.9	28.1	30.3	32.6	34.9	37.4
15%	20.1	23.6	25.5	27.4	29.5	31.5
20%	17.2	20.3	22.0	23.7	25.4	27.2
25%	15.0	17.7	19.2	20.6	22.2	23.8
30%	13.2	15.5	16.8	18.1	19.5	20.9
35%	11.6	13.7	14.8	15.9	17.1	18.4
40%	10.2	12.0	13.0	14.0	15.1	16.2
45%	8.90	10.5	11.4	12.3	13.2	14.2
50%	7.77	9.20	9.95	10.74	11.55	12.40
55%	6.73	7.97	8.63	9.31	10.02	10.76
60%	5.78	6.85	7.41	8.00	8.61	9.24
65%	4.89	5.80	6.28	6.78	7.30	7.83
70%	4.07	4.82	5.22	5.64	6.07	6.52
75%	3.29	3.90	4.23	4.57	4.92	5.28
80%	2.56	3.04	3.29	3.56	3.83	4.11
85%	1.87	2.22	2.41	2.60	2.80	3.01
90%	1.22	1.44	1.57	1.69	1.82	1.96
95%	0.59	0.71	0.76	0.83	0.89	0.96
100%	0°C	0	0	0	0	0°C

Molnbasen i meter är lika med skillnaden mellan temperatur och daggpunkt i °C gånger 125. Detta gäller för moln som orsakas av konvektion av marknära luft. Molntyper kan vara Cumulus humilis, Cumulus mediocris, Cumulus congestus och Cumulonimbus. Torradiabaten är 1°C/100m, vilket innebär att temperaturen hos ett luftpaket som stiger sjunker 1°C per 100M, givet att luften inte uppblandas med omgivande luft. Daggpunkten hos ett stigande luftpaket minskar 0,2°C/100m på grund av sänkt tryck.

H=125·(T−T_d) där H är molnbas höjd i meter och temperatuerna ges i °C eller Kelvin.

Molnbas [m] som funktion av temperatur T [°C] och relativ luftfuktighet R_h[%]

Rh \ T	-20°C	0°C	10°C	20°C	30°C	40°C
5%	3762 m	4413	4755	5108	5472	5846 m
10%	2984	3510	3787	4073	4368	4672
15%	2506	2952	3187	3430	3681	3940
20%	2155	2542	2746	2957	3175	3400
25%	1876	2215	2394	2579	2771	2968
30%	1644	1942	2100	2263	2432	2607
35%	1445	1707	1846	1991	2140	2295
40%	1269	1501	1624	1751	1883	2019
45%	1112	1316	1424	1536	1653	1773
50%	971	1149	1244	1342	1444	1549
55%	841	996	1078	1164	1252	1344
60%	722	855	926	1000	1076	1155
65%	611	724	784	847	912	979
70%	508	602	652	704	758	814
75%	411	487	528	570	614	659
80%	320	379	411	444	478	514
85%	233	277	300	324	349	375
90%	152	180	195	211	227	244
95%	74	88	95	103	111	119
100%	0 m	0	0	0	0	0 m

Kurvor

Klicka på bilderna så förstoras de!

Alternativformat: PDF (klicka här)

Alternativformat: PDF (klicka här)

Luftfuktighet

Referens: Martin Wanielista, Robert Kersten and Ron Eaglin. 1997. Hydrology Water Quantity and Quality Control. John Wiley & Sons. 2nd ed.

Formel:

T luft-temperatur [°C]
R_h relativ luftfuktighet [%]
T_d daggpunkt [°C]
r=R_h∕100
T={T_d−112·r^1∕8+112} ∕ {0.9·r^1∕8+0.1}

Alternativformat: PDF (klicka här)

Skev T log P diagram

Skev T log P termodynamiska diagram används inom meterologi för att förutsäga väder. Det används inom flyg, såsom tex motorflyg, segelflyg, glidskärm (parapente) och hängflyg. Speciellt värdefullt är det inom segelflyg för att förutsäga hur molnen kommer att breda ut sig och hur stora uppvindarna kan beräknas bli. Man kan få fram en uppskattning på molnbas och molnhöjd. Det går att få en uppfattning ifall molnen kommer ha en tendens att breda ut sig och täcka hela himlen eller om de kommer att upplösas relativt snabbt så att solen kan fortsätta värma jordytan och skapa konvektiva uppåtvindar. På engelska kallas detta "skew T log P diagram". Höjden kan ritas in i diagrammet, men är inte en nödvändig del av det. Diagrammet kallas skev T, eftersom temperaturen är skeva (lutande) linjer istället för vertikala linjer som är vinkelräta emot x-axeln. I skev T log P diagrammet ritas en kurva för daggpunkt och en kurva för luft-temperatur in. Dessa data fås från väderballonger.