Knopar

Tågvirke är generell benämning på "rep" oavsett diameter. Tunnare tågvirke benämns tråd, garn eller snöre. Något grövre benämns lina (cirka 4 – 10 mm). Grovt tågvirke (cirka 10 – 25 mm) benämns rep, men i denna text används rep i betydelsen tågvirke. Enormt tjockt tågvirke beämns tross.

Polyamid (nylon) är starkt men töjer sig (10 – 40%). Det lämpar sig därför till klättring eftersom det kan bromsa in fall mjukt. Polyamidrep har en tendens att bli något stela, vilket gör dem lite svåra att knyta. Polyamidrep förlorar cirka 10 – 15% i styrka när de är våta. Polyester (Terylen™, Dacron™) är cirka 25% svagare än polyamid, men töjs inte alls lika mycket. Polyester suger inte upp mycket vätska. Polesterrep är mjuka, vilket gör att det är lätt att göra knutar. Polyester passar marint bruk. Det finns "superfibrer" såsom t.ex. para-aramid (Kevlar™, Twaron™, Technora™), UHMV-PE ultra-high-molecular-weight polyethylene / HMPE (high-modulus polyethylene) (Dyneema™, Spectra™), Vectran™ och PBO (poly p-fenylen-2,6-benzobisoxazol). Dyneema har låg smältpunkt, 144 – 152 °C. Jämför med smältpunkten av nylon 6 som är cirka 220 °C, nylon 66 cirka 265 °C och polyester 260 °C.

Repets ända benämns tamp eller löpande part; övriga delen av repet benämns fast part. När man gör en knut i ändan av ett rep kan man trä repändan genom öglor för att bilda en knut, men när man skall göra en knut i mitten av repet (på den fasta parten) måste man bilda knuten på annat sätt än att trä ändan (den löpande parten), eftersom man inte har tillgång till den. När man gör en knut på det sättet säger man att man slår den i bukten.

En bukt är en u-formad slinga. Törn är ett varv kring ett föremål; rundtörn är två varv och en dubbel rundtörn tre varv. En rännsvara är en ögla som löper fritt eller kan regleras.

Stoppknopar

Sammanbindningsknopar

Åttan som sammanbindningsknop tar lång tid att göra och går upp av sig själv lättare än Reeverknop på stela rep. Reeverknop är en utmärkt knop som alla borde kunna. För stela rep är en dubbel fiskarknop säkrare emot att lösas upp av sig själv, men dubbel fiskarknop är svårare att lösa (knyta upp). Trippel fiskarknop kan behövas att ta till på vissa syntetiska linor som lätt går upp själva, men trippel fiskarknop kan vara svår att lösa.

Råbandsknopen tas ej med för den går upp alldeles för lätt. Simpel–Simon–under tas ej heller med, eftersom den inte är lättare att göra än en Reeverknop och i övrigt har sämre egenskaper.

Ändöglor

Ändöglor är öglor som finns i änden av ett rep. Pålsteken har lägre styrka än en åttaögla, men den "konsumerar" däremot mindre rep. Överhandsögla är relativt svag. Nioögla är något starkare än ögleåtta, men tioögla är starkast.

Multipla ändöglor

Två eller flera öglor i änden av ett rep.

Mittenöglor

Mittenöglor är inte gjorda i änden av repet, och är därför alltid slagna i bukt. 7½–ögla är starkare än fjärilsknop (ref: Mangowan), men 7½–ögla kan endast belastas åt ena hållet, annars kan knuten gå upp.

Fastgörningsknopar

Fastgörningsknopar används för att fästa ett rep runt en stång eller annat föremål. Observera att ändöglor och bödelsknut också går att använda som fastgörningsknopar.

Rännsnaror

Reglerbara öglor

Reglerbara öglor, spännknopar, är en sorts rännsnaror som går att justera så man t.ex. kan spänna en tältlina.

Surrningar

Klämknopar

Självbromsande –, självlåsande –, självblockerande knopar, autoblockerande knopar. Här avses att ett tunnare rep bromsar ett tjockare rep. Klämknotar används inom klättring som extra säkerhet ifall klättraren tappar greppet när den firar sig ned eller för att klättra upp för repet. Om Machard-knoparna görs med enkelt snöre istället för med slinga, kallas de för Valdotain istället.

De autoblockerande knoparna bromsar antingen åt ena hållet eller åt båda hållen då de belastas (beroende på vilken knop det gäller), men när man lägger handen på knopen och "drar den", glider knopen över det tjockare repet.

Bromsknutar

Används för att bromsa nedfirning. Repet snos runt en karabinhake.

Tie-offs

Referenser

  1. Geoffrey Budworth and Richard Hopkins, 2010, Vilken knop?, ISBN 978-91-7401-107-4
  2. C.E.I. Wright and J.E. Magowan, 1928, Knots for Climbers, report